Monthly Archives: July 2016

Your Best Briehaviour – eller ostetikett på franska

 

Brie, myself and I med en fantastisk fransk ostbricka

Brie, myself and I njuter av en ostbricka värd namnet i Loiredalen.

I Frankrike tar man ost på allvar. Tur att tidningen The Local, som vänder sig till engelskspråkiga expats i andra länder, delar med sig av sina bästa tips för att som utlänning inte göra bort sig när man äter ost i Frankrike.

  • Ost är inte en förrätt. Den serveras inte heller som snacks innan man sätter sig till bords, inte ens på tandpetare med oliv och cocktailtomat. Håller du inte med? Här har jag delat ett snackstips med Armenisk string cheese och här ett förrättstips med getost!
  • Ost äts innan dessert. I andra länder avslutar man gärna måltiden med ost och söta tillbehör, exempelvis vindruvor. I Frankrike följs osten alltid utav dessert. Kanske för att deras ostar luktar så illa att andedräkten behöver döljas av något? Hur som helst, min populära brietårta med hjortronsylt skulle alltså inte gå hem.
  • Inte ett kex i sikte. Man äter ost med bröd, inget annat.
  • Blanda inte osten. Om det inte finns separata knivar för varje ostsort, se till att torka av föregående ost ordentligt på din brödbit innan du börjar skära i en annan sort.
  • Ost serveras med vin. Det vore väldigt pinsamt om vinet tog slut lagom till ostbrickan. Oftast föredrar fransmännen rött vin, gärna från samma område som osten. De har uppenbarligen missat min guide för att kombinera ost med öl.
  • Ost, liksom vin, behöver luftas. Den läggs upp minst en timma innan servering, absolut inte direkt från förpackningen eller ännu värre direkt från kylskåpet. Men det gör vi väl inte här hemma heller hoppas jag.
  • Skär rätt, beroende på ostens form. Runda ostar som brie exempelvis skärs i tårtbitar, och då är det inte okej att ta spetsen det vill säga det som var mitten av osten.
  • Udda antal ostar. För den estetiska balansen ska det vara udda antal ostar på brickan. Och minst tre sorter: en hårdost, en mjuk ost, och en get- eller blåmögelost. Den här ostbrickan lyckades rätt bra alltså, trots att den inte serverades i Frankrike.
  • Ost är inte Nutella. Även om det är en mjuk ost ska du inte försöka bre ut den på brödbiten.
  • Inga jättesmörgåsar. Ta en lagom liten bit ost, på en lagom liten bit bröd, och stoppa i munnen i en tugga.

Och så avslutar vi med en icke-regel.

  • Du behöver inte äta “skalet”. Om du inte vill såklart. Det råder ingen konsensus bland fransmän ifall man ska äta kanterna eller inte. Så gör det du känner för, i trygg förvissning att just denna, enda, gång kan du inte göra fel.

Artikeln i sin helhet hittar du här. Bon appetit mes amies!

Brie, myself and I med familj njuter av Paris, sommaren 2015

Brie, myself and I med familj njuter av Paris förra sommaren.

Advertisements

Leave a comment

Filed under Mat och dryck, Tips och tricks

Goda marmelader till osten, och en Croque att dö för

 

Croque med aprikosmarmelad från Bon Maman

Croque med aprikosmarmelad från Bon Maman

Jag är ingen renlevnadsmänniska direkt. Till osten vill jag gärna ha något sött, en god honung eller några fina marmelader, det tycker jag kan lyfta smaken till nästa nivå.

Croque monsieur serveras ju traditionellt med en fransk senap. Men prova att byta ut senapen mot aprikosmarmelad för en helt ny upplevelse! På bilden ovan serveras den med en fromage blanc, fikon och lite färska granatäppelkärnor som fräschar upp. Try this at home!

En favorit är Bonne Mamans marmelader. De är tillverkade enligt traditionellt franskt recept och innehåller endast frukt av fin kvalitet samt 100 procent naturliga ingredienser. I Frankrike är Bonne Maman marmeladen som många förknippar med sin barndom, då den smakar som mormors eller farmors hemlagade marmelad. Jag har sån tur att några kollegor som jobbar medprodukterna ordnade en bloggfrukost på Café Colette, med supergoda smakkombinationer.

 

Bon Maman

Aprikosmarmeladen nedan är en klassiker, men rabarbermarmeladen är också en favorit.

Bonne Maman Aprikos

Bonne Maman Aprikos

Leave a comment

Filed under Mat och dryck

Bäst före-datumet har nått sitt bäst före-datum

Foto: Johan Lygrell EAT

Foto: Johan Lygrell EAT

“Bäst före-datumet har nått sitt bäst före-datum”. Ja med den klockrena one-linern tackade Erik Lindberg för sig på scenen, efter att ha tagit emot priset Global Innovation Awards som delades ut av kronprinsessan Victoria under årets EAT Stockholm Food Forum. Den internationella konferensen på mat och hållbarhet som jag skrivit om tidigare.

Eriks uppstartsföretag Innoscentia vann innovationspriset tack vare att de utvecklat en teknik med en slags smart etikett som mäter farliga bakterier i exempelvis kött. Istället för att bara gå på ett datum så kan man alltså med hjälp av etiketten få veta säkert om livsmedlet är ok att äta eller inte. Det finns minst två fördelar med det. Dels för att minska oönskat matsvinn med produkter som slängs i onödan för att de nått sitt bäst före datum, och dels för att förhindra utbrott av matförgiftning ifall livsmedel inte hanterats rätt.

I väntan på att denna märkning blir standard så är väl datummärkning bra att ha lite koll på,  just när det gäller kött och skaldjur där farliga bakterier kan bli riktigt läskiga efter sista förbrukningsdag. Men annars så struntar jag personligen i stort sett i datumet. Häromdagen drack jag mjölk som var tio dagar förbi bäst före, och då har jag ändå extremt känsligt luktsinne och skulle aldrig kunna sätta i mig något som inte var fräscht.

Vad gäller ost så letar jag snarare i butiken efter produkter som är så nära datummärkningen som möjligt – det blir ju bara godare! Det finns inget som är så trist som en omogen brie till exempel, med hård nästan skorvig kärna. In med den längst bak i kylen i några månader, så blir den både fylligare och krämigare.

Dessutom tycker jag man ska ha respekt för hur mycket mjölk som går in i ostproduktionen, och därmed hur stor miljö- och klimatpåverkan som osten har. Näst efter kött är ost tyvärr en av de största klimatbovarna i mataffären. Eftersom det vi äter står för en tredjedel av världens klimatpåverkan förstår ni ju att man inte kan slänga ost hur som helst. Finns oönskat mögel så skär bara bort den biten. Känns osten allmänt ofräsch riv ner den på en gratäng. Är parmesankanten för hård för att riva så släng i den i risotton som smaksättning. Om all fantasi är slut, skriv till brie, myself and I och fråga om receptförslag. Men släng för guds skull inte osten!

Leave a comment

Filed under Tips och tricks