Tag Archives: mozzarella

Att göra Mozzarella i Micron

Nu har jag äntligen testat micro-mozzarella-kitet från Boska som syrran tog med hem från Amsterdam. Häng med!

Tar tempen på mjölken.

Rör runt.

Silar ner i ostduken.

Kramar ur vattnet…

Bakar runt med en liten träsked, emellan omgångarna i micron.

Klart att servera!

Jamen det blev ju ganska gott! Inte riktigt som en äkta mozzarella, utan mer kompakt, lite som en.. Ja du gissade rätt… Micrad mozzarella!

Men serverad med gnocchi, pesto och lite annat smått och gott från det italienska köket så blev det ändå ganska lyckat. Middagsgästerna klagade inte. I alla fall inte framför mig.

Advertisements

Leave a comment

Filed under Mat och dryck, Tips och tricks

Drömmen om Italien blev sann för en kväll

”Vill du ta med dig någon du gillar och äta italiensk mat och dricka vin på söder?”  Äähhh… Ja. Såklart att jag ville!

Inbjudan var till nyöppnade Deli di Luca på Södermalm. Restaurangen har nyligen, som enda restaurang i Stockholm, utnämnts till Prosciutto di Parma specialist. Ett specialistprogram för kockar och återförsäljare som utmärker sig i hanteringen av världens mest kända skinka.

Prosciutto di Parma, eller parmaskinka som vi säger på svenska, är den omåttligt populära lufttorkade skinkan som har sitt ursprung i området kring Parma i norra Italien.

Så jag tog med mig familjen ut på söndagskvällen, och avslutade veckan med en restaurangmiddag fullspäckad med ost och parmaskinka. Varför gör man inte det oftare, förresten? Hur trevligt som helst ju!

Eftersom jag älskar inredning och snygga miljöer – hur en restaurang är inredd är nästan precis lika viktigt som maten, för mig – blev jag såklart väldigt nöjd när vi kom in och visades till vårt bord.

En riktig snygg-toa också, med gott om roliga tavlor och grejer på väggarna att kika på.

Men just det ja. Det är ju en ostblogg det här. Inte en inredningsblogg. Fokus nu.

Till förrätt tog vi in en ost- och charkbricka och en Caprese. En helt magiskt god buffelmozarella som bara smälte i munnen, fylliga körsbärstomater och Prusciutto di Parma som fick det att kännas som att vi satt på nån liten taverna i Rom istället för en restaurang på söder.


Tre sorters hårdostar och en ljuvlig grön tomatmarmelad. En kombination av dåligt minne från min sida och faktiskt en lite väl snabb presentation av servitören gör tyvärr att ”hårdost” är ungefär så pass mycket information jag har att lämna om ostarna (förutom att de var väldigt goda).

Även pastan gjorde att jag för ett kort ögonblick kände mer att vi satt på Piazza del Popolo än på Folkungagatan. Tog det ostigaste som fanns på menyn (såklart) – Prosciutto och mozarellafyllda fagotti på en bädd av krämig sås gjord på Fontinaost.

När det var dags för dessert så jag var jag ändå bra sugen att lämna osttemat och satsa på en Coppa di Gelato, en Tiramisú eller en Pannacotta. Men jag fokuserade, tänkte på kvällens mantra (”ost, ost, ost”) och bad att få en Un Pezzo di Formaggio – en bit ost med tillbehör.


Ja, alltså sen såg jag självklart till att det ena barnet beställde glassen, det andra tog en Pannacotta och att maken tog Tiramisún, så jag fick smaka på dem också. Och det var ju inte på något sätt så att min ost var plågsam att äta. Snarare tvärtom. Gott som tusan!

Allt som allt så kan jag verkligen rekommendera ett besök på Deli di Luca. Speciellt en söndagskväll då jag såg att de hade ett väldigt bra erbjudande dessutom – kvällens förrätt + valfri pasta för 200 kr. Snacka om prisvärt!

Och förresten, jag behöver väl knappast förklara hur ofantligt nöjd jag var med den här toalettlektyren en kväll som denna, när man gästspelade som ostbloggare!?

Leave a comment

Filed under Mat och dryck

Österlen runt på fem ostar: Mellby Klockaregård

På idylliska Mellby Klockaregård firade vi lillasyrrans tjugoårsdag med en jättefin mozzarella och tomatsallad – eller var det kanske en burrata? God och gräddig var den hur som helst, och vi älskade de olika färgerna på tomaterna.

Vi drack närproducerad folköl från Klackabacken och Fernet, och njöt av att se solnedgången inifrån det ljumma växthuset.

Maten var så god att jag definitivt skulle åka tillbaka. Lammet nedan to die for, för en köttälskare som jag. Dock begränsat med vegetariska alternativ för syrran, och något fascinerande att servisen var så totalt obekymrad över att spilla ner mig med öl. På min tid i restaurangbranschen skulle man i sämsta fall bjussat på en kaffe – och definitivt inte väntat på att gästen skulle behöva be om en extra servett för att torka av sig själv och bordet. Oh well.

 

Leave a comment

Filed under Mat och dryck

Österlen runt på fem ostar: Talldungen

Jag drömmer mig tillbaka till sommarens familjesemester på Österlen, och alla goda ostar vi åt då. En enorm tur att hela familjen är hängivna foodies och hänger med på det mesta. I detta och kommande inlägg delar jag med mig av några av Österlens höjdpunkter.

Bäst i år var Talldungen och vi våra lyckostar hann dit två gånger samma vecka. Först en romantisk middag på tu man hand med min underbara man för att fira att det var tio år sedan vi blev ihop. Mozzarellan med grillad piemontesisk paprika var en total dröm, och vi var inte ensamma om att be servitören om receptet.

Vårt andra besök var härligt och livligt med hela min familj på mammas sida. Och som om det inte var nog festligt, så tittade Leif GW Persson förbi och sa hej i den trånga trappan (jag mötte Lassie…).

Ganska många familjemedlemmar har gått över till vegetarisk kost på sistone och även om det inte finns något vegetariskt varmrättsalternativ i Talldungens fasta fyrarätters menyn så fixar de fram jättegoda grejer. Ett tips är att meddela antalet vegetarianer när du bokar bord eftersom många grönsaker plockas samma dag.

Rätten nedan var en jättegod getost med knipplök och hasselnötter. Servisen återigen outstanding, vilket var en himla tur eftersom vinlistan är på 15 sidor.

En grej som jag verkligen gillar med Talldungen är att servisen och köket byts av i sina roller. Med resultatet att servisen kan precis ALLT om maten, från tillagning till råvaror, och en ökad förståelse från köket för servisen och vise versa. Jag har jobbat på några restauranger där servis och kök konstant låg i luven på varandra, vilket varken var ultimat för stressnivåer eller för servicen. Som servispersonal vågade man knappt be om en specialbeställning till gäster med allergier eller preferenser eftersom kockarna skrek och svor åt en om vilket besvär det var, istället för att alla samarbetade för att göra gästen nöjd. Kan tänka mig att om de kockarna hade fått göra några pass i servisen skulle det blivit annat ljud i skällan… Och de tänkte säkert samma sak om oss i servisen, att om vi bara hade fått stå och svettas över en varm grill i några timmar hade vi inte så lättvindigt tagit tillbaka en biff som bara råkat bli något för genomstekt!

 

Leave a comment

Filed under Mat och dryck

Ostig vegoburgare

Jag tänker i alla fall testa den här monsterburgaren i lakto-ovo-vegetarisk variant för alla ostälskare.

Ingredienser (4 personer)

4 Quorn Burgare
4 burgarbröd
4 skivor cheddarost (löpefri)
4 skivor mozzarella (löpefri)
Salt
Peppar
Olja till stekning
2 msk crème fraîche
4 msk cream cheese mögelost (löpefri)
1 gul lök
1 msk smör
2 tsk socker
Salt
Romansallad
Tomat
Groddar

Gör så här
1. Karamelliserad lök: Skiva lök. Hetta upp smör i panna på hög värme. Bryn löken så att den tar färg. Sänk värmen och låt löken mjukna 7-10 minuter. Salta och sockra.

2. Burgare: Stek eller grilla burgarna i olja enligt anvisning på förpackningen. Salta och peppra efter smak. Toppa varje burgare med en skiva cheddar och en skiva mozzarella i slutet av stekningen så hinner de smälta lite.

3. Cream cheese dip: Blanda crème fraîche och cream cheese till en slät kräm.

4. Montera burgarna med bröd, cream cheese dip, sallad, tomat, groddar och karamelliserad lök.

Tack till Quorn för recept och bild.

Leave a comment

Filed under recept

Någon som testat detta?

Mozzarellakit

Kul present från syrran – nu ska här göras egen mozzarella!

Resultatet kommer snart på en ostblogg nära dig…

Leave a comment

Filed under Mat och dryck

Norsk intervju med Brie, Myself and I om Burrataost

Burrata

Burrata

Nej jag kanske inte riktigt är på Beyonces nivå, men nyligen fick jag faktiskt en intervjuförfrågan från det norska livsstilsmagasin KK, som jobbade på en artikel om Burrataost. Detta är ju en av mina favoritostar som jag bloggat om tidigare både från Sverige och Californien, så självklart ställde jag upp.

Bland annat fick jag frågan varför Burratan kallas “Drottningen av ostar” och svarade såhär:

– Jag vet inte varför Burrata kallas The Queen of Cheese – det är ju egentligen MITT smeknamn! Men jag kan gissa att det är på grund av den rika, dekadenta, lyxiga smaken och konsistensen. Eller för att det är en väldigt krävande och otålig ost. Mozzarella kan vem som helst köpa var som helst. Burrata är svårare att få tag på och har extremt kort hållbarhetstid, därför måste man flyga in den från Italien och äta den direkt. Kanske det påminner om en krävande monark?”

Burrata är såklart väldigt populär i Italiensk matlagning, den smälter gudomligt på en lyxig pizza istället för mozzarella. Men egentligen tycker jag Burratan kommer bäst till sin rätt då den serveras färsk, till exempel på en sallad. Den passa särskilt bra med varma frukter, som persikor eller päron.

Läs hela intervjun med Brie, Myself and I om Burrata här.

Kjempegodt!

Leave a comment

Filed under Tips och tricks

Namngivning, festliga tomater och inspirerande finger foods!

Häromveckan fick min lilla dotter sina namn vid en härlig ceremoni med nära och kära i solen, i vår nya trädgård. Jag hade ambitionen att göra de här festliga capresetomaterna från Matmagasinet, visst är de tjusiga? Men vi hann inte riktigt med det så det fick bli en mäktig ostbricka istället. Typiskt, för jag har hela trädgården full med dignande tomater i olika färger. I år har jag odlat såväl vanliga körsbärstomater som Sun Gold och Golden Bumble Bee, som blev urtjusiga. Men nästa fest, då ska jag minsann pilla ihop de här små godbitarna!

Tomattapas800pxl

Vår lilla ängel – Rio Nora Raewyn – sex månader på sin namngivning.

Rio

Golden Bumble Bee

golden bumble bee

Leave a comment

Filed under Mat och dryck, Tips och tricks

Bästa Pizzan

Nästan alla maträtter blir ju godare med ost, men det finns vissa rätter som man över huvud taget inte kan tänka sig ostlösa. Pizza är en sådan. Jag hade tre av mina småsyskon på middag häromveckan och eftersom vi alla har lite olika saker vi föredrar i matväg (Vegeterian! Äter inte gris! Älskar bacon!) kom jag på den briljanta idén att vi alla skulle komponera våra egna favoritpizzor.

Jag köpte färdig pizzadeg på surdeg, och ställde fram massor av godsaker att ha på. I ostväg vankades det skivad mozzarella, smulad blåmögelost, hyvlade flagor av hård fårost och en hyfsat neutral riven hårdost att ha som bas. Vi gjorde flera mindre pizzor, så att man kunde testa lite olika kombinationer. Till detta serverades en Semillon Chardonnay från Australiensiska Jacob’s Creek, som enligt den trevliga tjejen på Systembolaget “passar till allt”.

Min favoritkombo? Blåmögelost, pinjenötter och päron, på bilden längst ner.

WP_20150627_015 WP_20150627_009 WP_20150627_023WP_20150627_024

1 Comment

Filed under Mat och dryck

Ostbrickeinspiration – Morbier och Tallegio

 

InstagramCapture_ffee031a-b894-4d74-aae4-ea51016dadaa_jpg

Vi firade en femtioåring häromhelgen, min kära bonusfar som är en riktig gourmet, så självklart hade vi en rejäl ostbricka på plats. Mamma hade fixat Morbier, Tallegio, och några kompisar till. Och så ett par mozzarella-bollar för säkerhets skull “ifall det inte skulle räcka” (ni ser ju att det kanske inte var så stor risk). Serverades till champagne-frukost. Helt ok sätt att starta dagen eller vad säger ni?

Morbier, längst till vänster, är en fransk ost gjord på komjölk som är lätt att känna igen på den grå randen av aska i mitten. Osten är som ung mild och nötig i smaken, men blir fylligare med tiden. Den bästa Morbiern kommer från franska alperna.

Taleggio, längst till höger, är en mjuk kittost som ursprungligen kommer från norra Italien. Även den är gjord på komjölk, i en fyrkantig form i storleken 1,7 kilo. Den är krämig och smältande i konsistensen och kan vara rätt skarp och salt i smaken. Passar bra med exempelvis körsbär och torra vita viner.

Leave a comment

Filed under Mat och dryck